Jag slutar blogga...

...om du vill veta varför maila mig på:

tove_carlen@hotmail.com

Gott Nytt 2008!

Missade ni festen?

Det är det värsta som finns när man vaknar upp och förstår att det var fest kvällen innan, men att festen har gått en helt förbi. Så kändes det i morse. "Det firades på många håll" läser jag i DN. Även Carl Bildt kände till festen visar det sig.
Beatrice Ask var i Tallin och firade. Firade vadå undrar nu ni som svarade JA på frågan i rubriken. Jo, det firades att Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien och Malta har gått med i Schengen. Nu kan du alltså ta båten till Polen och dra ner med bilen utan att visa pass. Hurra! Nej, jag är inte ironisk för, jag tycker det bra.
Problemet är att inte folket är med på noterna. EU-medborgarna är rädda att brottsligheten ska öka och i Österrike är hela 75 procent emot utvecklingen, läser jag i DN. Finns det ingen undersökning på hur vi svenskar ställer oss till detta? För visst skulle det vara bra att kunna åka över med bilen till Polen om man bodde i östra Tyskland, men vi svenskar är ju som bekant lite isolerade här upp i norr. Och av någon outgrundlig anledning måste man ju ändå släpa med sig pass när man ska ut och resa. Så det finns säkert de som frågar sig: what's in it for us?

Förresten: Sverige demokraterna har sin egen tolkning av Vaxholmsdomen: Faktum är, att EU:s utvidgning och utveckling mot en enhetsstat kommer att innebära att politiker från exempelvis Rumänien och Bulgarien får större inflytande än svenska politiker över lagar som gäller i Sverige. Ja, gå in och läs själv (länken finns nedan).

Vaxholmsefterspelet

Både DN och SVD:s ledarsidor hade tagit upp Ohlys reaktion på Vaxholmsdomen:

– Det är dags att lämna EU.

Ledarskribenterna verkar chockade över att Ohly vill att Sverige ska lämna EU. Det visar snarare vilken tynande tillvaro partiet lever än på Ohlys förmåga att slänga ur sig oneliners. Går man in på VP:s hemsida är det nämligen ingen hemlighet att de tycker att EU är en dålig idé. Tvärtom säger de klart och tydligt att de tycker att EU ska upplösas.
Sen har vi den där andra stackaren som sa för mycket. Jag syftar såklart på Erland Olausson som kläckte ur sig att domen innebär "en form av apartheid". Enligt DN:s ledarsida kränker han alla som har levt under apartheid i Sydafrika. Det är såklart jättedumt att säga något sådant eftersom det inte är sant. Domen är långt ifrån vad apartheid regimen sysslade med. Det vet ju han också. Men ordet betyder ju faktiskt åtskillnad (på något afrikanskt språk), så det kanske inte är så konstigt om det är det ord han tar till i stundens hette.
Jag tycker att det är än mer anmärkningsvärt att journalister inte förstår att det kan bli plumpa uttalanden när tjänstemän är upprörda och snabbt ska hitta formuleringar. Fast det är kanske svårt att sätta sig in i den situationen för ledarskribenter som sällan jobbar under samma tidspress. Det jag är mest förvånad över är att ledarskribenternas känslor inte hann svalna innan artikeln gick till tryck. "Kränkande för alla sydafrikaner" – ursäkta, men är inte sydafrikaner kapabla att själva avgöra när de ska känna sig kränkta.

Förresten: Lars Adaktusson skriver i SVD idag att "myndigheter gör praktik av Kafkas teorier". Att den som har med myndigheter att göra får känna på Kafkakänslan är något det pratas alldeles för lite om.

Vaxholmsdomen - Littorins julnöt

EG-domstolen gick på det lettiska företagets linje. Ett nederlag för byggnads. Littorin är besviken på domen enligt Aftonbladet. Han vill få till en lagändring nästa år. Men det finns problem. Littorin vill inte lagstifta om minimilöner utan vill ha kvar den svenska modellen. Han vill att arbetsmarknadens parter även i fortsättningen ska förhandla fram kollektivavtal.
Så hur ska vi då göra för att avtalen ska gälla och inte EG-domstolen ska gå in och rycka undan mattan så fort det ska byggas en skola? Mitt förslag till arbetsmarknadsministern är att göra som i Belgien. Där lämnas kollektivavtalen in och blir upphöjda till lagar när parterna är överens. Oomkullrunkliga för EG-domstolen. Så, nu har jag knäckt den nöten åt Littorin, nu kan han ta jullov!

Förresten: det heter EG-domstolen inget annat. DN och andra skriver fel. Så det så!

Vaxholmsfallet blir Vaxholmsdom

I morgon kommer EG-domstolen med sin dom i Vaxholmsmålet. Eller dom och dom. EG-domstolen säger hur de tycker att Arbetsdomstolen ska döma. Men är det egentligen någon som kommer ihåg vad det hela gällde? Det var något om ett lettiskt företag som byggde en skola och inte vill sluta kollektivavtal och sen kom facket som skrek "go home" till stackars letter som egentligen inte hade gjort något fel. Det finns nog lika många versioner av den där historien som det finns folk som orkar berätta den.
En som berättar sin version är Henrik Brors i DN idag. Han hoppas på att domen klart och tydligt ska slå fast hur EU:s lagar och svenska regler ska tolkas. Det kan man ju hoppas på men precis som Brors antyder är det lite som att hoppas på en vit jul. Vi får leva med att vi bor i Sverige (jag vet Norrland är också Sverige).
Tråkigast i den här soppan är att det tagit så himla lång tid för EG-domstolen att komma med sin dom. Men nu är det inte så att det tagit extra lång tid i det här fallet. Nej, det tar alltid så här lång tid för EG-domstolen. Det är långa handläggningstider. Under tiden har företag och investerare i Lettland och Sverige stått med händerna i fickorna och snällt väntat. Hur mycket BNP har gått förlorad? Hur många arbetstillfällen har gått upp i rök? Allt för att inte EG-domstolen kan snabba på sin handläggning. Nej, det ända raka vore att svenska domstolar bojkottar EG-domstolen. Då hinner de jobba undan lite också.

Förrsten: jag vet att jag tjatar om svenskt näringsliv men nu har de en historia om "flickan som inte fick chansen". Hon blir utlasad hela tiden för landet hon bor i (läs Sverige) har en regel som säger "sist in först ut". När ska svenskt näringsliv berätta historien om den gamla gubben som bor i landet där den regeln inte gäller (typ England) och där han blir sparkad så fort han inte är produktiv nog?

Priset årets svensk tilldelas...

...Sven-Erik Bucht, sosse och kommunalråd i Haparanda. Ja, det var han som charmade Kamprad och fixade IKEA till kommunen. Nu växer det så att det knakar. Alla får jobb, ingen flyttar och alla avgudar kommunalrådet. Så framställs det i alla fall i Fokus och jag har ingen dirket anledning att misstänka att så inte skulle vara fallet.
Tack vare företagsamheten har utvecklingen alltså vänt i Haparanda och den som har flörtat till sig alla investerare är sosse. Hur ska detta tolkas? En som försöker är Martin Ådahl i sin krönika i Fokus. Högkonjunkturen nämner han men tror inte att den ensam kan förklara Norrlands framryckning. Han menar bland annat att Norrland har lidit av en "bruksmentalitet" som gör att norrlänningar förväntar sig att staten ska fixa jobb. Men nu börjar det vända och folk startar företag.
Kan det vara så att företag har börjat inse att det finns billig arbetskraft i Norrland? När arbetslösa måste flytta om de inte tar det jobb som arbetsförmedlingen erbjuder finns det inget alternativ för de som inte vill lämna orten. Företag som etablerar sig i Norrland är garanterade billig arbetskraft eftersom arbetslösheten är så hög där. Det är självklart inte hela förklaringen men kanske lika god som historiska generaliseringar?

Förresten: det är 10 dagar kvar till jul och Aftonbladet presenterar vädret fram till dess. Det blir ingen snö, men hur stor är sannolikheten att prognosen stämmer när SMHI inte ens brukar lyckas säga vad det blir för väder i morn?

Två DN-betraktelser

Nummer ett:
Niklas Ekdahl skriver på ledarsidan en artikel om jämställdhet. Han skriver att han stötte ihop med Maud Olofsson häromdagen och att hon är "besatt" av att lösa jämställdhets problemet. "Besatt" – lustigt ordval. Kanske valt medvetet, för att provocera, för Ekdahl måste väl ha läst grundläggande genusteori av typen:
"kvinnor är besatta – män är drivna"
Nummer två:
Under rubriken "Rekordmånga flyr facket" presenteras statistik som visar att facket har mycket färre medlemmar nu än för ett år sen. Jag gillar metaforer men ibland är de missvisande som i det här fallet med ordet "flyr". Flyr gör den som är rädd för något. Det är uppenbart att medlemmarna inte lämnar facket för att de är rädda utan för att de inte har råd att vara med. Låt mig ta ett exempel. Du har ett vaktbolag som vaktar ditt hus. Vaktbolaget flerdubblar avgiften och du har inte råd att betala. Du avsäger dig helt enkelt skyddet för att du inte har pengarna. Men "flyr" gör du ju inte.

Förresten: jag som trodde den här kampanjen från Svenskt Näringslivs med pojken, som jag skrev om igår, var ett skämt. Idag hade den en hel reklamsida i DN. Plötsligt är det inget att skratta åt.

Mänskliga - avtals - rättigheter

På sista tiden har en ny mänsklig rättighet fått allt större uppmärksamhet i Sverige. Den mänskliga rättigheten avtalsfrihet har fått många anhängare och försvaras på diverse debattsidor. Idag på Brännpunkt skriver Sofia Bergström som är socialförsäkringsexert på Svenskt Näringsliv att:

Avtalsfriheten saknar grundlagsskydd men är är trots detta en av demokratins byggstenar.

Det stämmer att avtalsfriheten är en av demokratins byggstenar. I vissa länder. Näringsfriheten är till exempel inskriven i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Men den gäller inte som Svensk lag (ännu). I Sverige finns avtalsfriheten, som mycket riktigt framhålls, inte inskriven i grundlagen. Kanske beror det på att vi har så många undantag till den i Sverige. Här är bara tre exempel:

• sprit
• sex
• medicin

Det är helt enkelt så att den inte anses vara så viktig i vårt land att vi har skrivit in den i grundlagen. Men om Svenskt näringslivs kampanj lyckas är det bara en tidsfråga innan den skrivs i andra kapitlet i Regeringsformen. Om det går så långt är jag beredd att hålla med om att den kanske, men bara kanske, kan kvalificera som en av demokratins byggstenar.

Förresten: det är himla smart att skapa en hype kring en mänsklig rättighet. Vem ifrågasätter sånt (förutom konspiratoriskt lagda bloggare)?
Förresten: (igen) "Det är synd om männsikan" var det inte Svenskt Näringsliv som sa det? Nähä ok, men man kan tro det efter att ha läst det här (det är värt fem sekunder att klicka, jag lovar).

Situation Stockholm och sprutskräck

Jag köper inte Situation Stockholm så ofta eftersom jag inte har råd. Det är min förklaring i alla fall, men när jag väl läser den förstår jag att den verkliga förklaringen är en annan – det är deppig läsning. Senaste numret drabbar mig. Fotografen José Figueroa har plåtat sprutor som personer på Svenska Brukarföreningen har använt. Mot den svarta bakgrunden syns blodet på sprutorna. Läsaren får veta vilka typ av Hepatit användaren har, hur länge sprutan har använts och om den har delats med någon annan.
Jag är inte spruträdd men ändå äcklas jag av bilderna. Inte av bilderna i sig utan av att vissa politiker nekar ägarna rena sprutor. Skämms dom inte?
Innan jul köper alla Situation Stockholm för att kunna fira jul med gott samvete. Det berättar försäljarna. Efter jul däremot, då är alla pengarna slut och ingen vill köpa tidningen. Om du har tänkt köpa tidningen föreslår jag att du gömmer 40 kronor långt in i plånboken och köper den efter jul.

Förresten: Fredrik Federley har blivit misshandlad för att han är homosexuell – sorgligt. Jämför man artikeln i DN idag med hans blogg slås man av hur berättelsen om hur det gick till är formulerad på precis samma sätt på båda ställena. Kanske dags att börja ange blogg som källa i tidningen, eller?

Inte alltid tanken som räknas

Idag försvarar sig Migrationsverkets generaldirektör, Dan Eliasson, på DN debatt. Han har framför allt tre budskap:

1. Handläggningstiderna ska kortas för asylsökande.
2. Frivilligorganisationer ska få större möjlighet att granska beslut.
3. Verket ska bli bättre på att förklara sina beslut.

Handläggningstiderna är en resursfråga. Sambandet mellan pengar till personal och handläggningstakten är inget som jag tror Dan Eliasson förnekar. Det räcker alltså inte med att skriva något på DN debatt för att det ska ske.
Jag trodde att Frivilligorganisationer redan hade rätt att granska Migrationsverket. Offentlighetsprincipen ska ju gälla även på Migrationsverket. Självklart behöver organisationerna en fullmakt för att kunna ta del av enskilda personers beslut. Om den öppenheten inte finns är det allvarligt!
Visst är det bra att Migrationsverket vill förklara sina beslut. Men om inte ens jag förstår varför inte Migrationverket inte tycker att det är en väpnad konflikt i Irak hur ska då en asylsökande med annat modersmål fatta vad de menar?

Förretsen: Mona Sahlin skippar Nobelfesten för att gå på Springsteen. Först tyckte jag det var grymt, men sen inställer sig frågan: borde inte någon som siktar på att bli statsminister välja Al Gore framför en rockgubbe?

Gå för klotet – inget för Sthlm

Under parollen "climate walks" gick en marsch genom Stockholms gator igår. Kanske var det på grund av att alla demonstranter var i Salem som så få vill marschera. Lätt att räkna demonstranterna var det hur som helst. Bara 300 personer hade arrangörerna lyckats locka enligt DN. I London däremot var 10 000 ute och protesterade. Visst, det bor fler människor i London men inte SÅ många fler.
Så varför är Stockholmarna inte intresserade av att stoppa klimatförändringarna? Kanske är det så sorgligt att vi inte ser vår egen roll i det hela. I ett land där medborgarna alltid springer till farbror staten så fort det uppstår ett problem är ingen beredd att ta ansvar för miljön. Vi betalar ju trängselskatt, vad mer kan man begära?
Nej, om arrangörerna verkligen vill locka folk till den här typen av marscher räcker det inte med att gå för miljön. De måste gå emot något också, helst någon politiker, gärna Andreas Carlgren. Vad gjorde miljöministern när jorden värmdes upp? Får jag föreslå att det tillsätts en utredning som tittar lite närmare på den saken och samlar in alla band som finns på regeringskansliet. Någon måste vi ju hålla ansvarig!

Förresten: sen när blev medioker det värsta man kan vara? Croneman dömde ut julkalendern för att han tyckte den var medioker och nu säger den nya julvärden, Hanna Hellquist, att hon "inte har någon lust att sitta i rutan och vara medioker".

Kammarätten har rätt

Nu är Salem en lika sorglig historia som förra året. MEN det kunde blivit ännu sorgligare om inte Kammarätten hade gjort det ända rätt och givit demonstranterna rätt att gå sitt tåg. Polisen ska hindra bråk och politikerna ska hindra rasistiska åsikter från att sprida sig som en löpeld. Nu måste politikerna sköta sin del av jobbet också.
Om ni tycker att min argumentation till varför det var rätt av kammarrätten att ge demonstranterna tillstånd kan ni läsa Hanne Kjöllers ledare i DN idag. Hon har ju betalt för att förklara sånt.

Förresten: vad skulle du välja: vara domare i Kammarätten, vara politiker eller vara polis i Salem idag. Jag vet vad jag inte skulle välja.

Salem bråk stoppas inte

Främlingsfientliga Salemfonden och anti-rasistiska grupper har fått sina tillstånd att demonstrera indragna av Länsrätten kan man läsa i DN. Kommunalrådet i Salem är nöjd. Det är självklart att en politiker som Lennart Kalderén (m) (kommunalråd i Salem) ska säga ifrån när rasister intar hans kommuns gator. Jag förstår honom för jag tycker också att den typen av åsikter som de representerar hör hemma i förra seklet. Det här är nämligen en politisk fråga. Ska vi tillåta att personer med anti-demokratiska åsikter sätter skräck i en hel kommun? Lennart Kalderén verkar vara emot det. Men där tar politiken slut och juridiken kommer in. För nu är det så att vi i Sverige har demonstrationsfrihet för alla, oavsett vad man skanderar.
Länsrätten ska göra en bedömning av om polisen kan upprätthålla ordningen. Och nu har den kommit fram till att det inte går. Vad betyder detta? Kommer rasisterna och anti-rastisterna att stanna hemma? Självklart inte. De har ju rätt att demonstrera enligt grundlagen, oavsett om de har tillstånd eller inte. Salemborna måste stanna inne på lördag i vilket fall.
De konsekvenser som beslutet får i praktiken är att Salemfonden får martyrpoäng. De kan nu hävda att de har polisen och hela systemet emot sig. Det är synd eftersom det kan leda till ännu mer problem för polis och anti-demonstranter.

Förresten: jag önskar att jag vågade åka dit och anti-demonstrera på lördag men jag ägnar mig nog åt mer politiskt korrekta protester istället. Typ fair trade julmarknad på ABF-huset eller någon annan medelklass syssla.

Bodellhärva att nysta i

Journalisthögskolan – jag vet ingen plats där man på samma sätt samtidigt har nyheter, forskning och den aktuella debatten på en armlängds avstånd. Så var det igår. Peter Bratt var inbjuden att föreläsa sedan länge. Tidningspressarna hinner snurra några varv och vipps står han på journalisthögskolan och i nyheternas centrum på samma gång. Jag talar såklart om bordellhärvan.
Peter Bratt visade tidningsurklipp från sin tid på DN och berättade ingående sin version av historien. Hur han var så nära att verkligen avslöja Lennart Geijers bordellvanor redan 1977 men hur Palme satte P för det. Så nu när det hela kommer upp till ytan igen kan man tro att han ska vara själaglad att det finns fler än han som minns. Flickorna som utnyttjades borde väl vara skäl nog för att misstänka de gamla politikerna på nytt, men nej. Istället tycker Peter Bratt att medierna borde vara försiktigare med att publicera anklagelserna (se till exempel Bratts gamla tidning DN). Han ifrågasätter flickornas utpekanden och menar att det kan vara förtal av Fälldin att på detta sätt utpeka honom som klandervärd i sitt levnadssätt.
Visst är det synd om Fälldin om det skulle visa sig att han inte var inblandad. Men nu är det så att saken är uppe till rättslig prövning och det vore orimligt att tänka sig att hålla de utpekade anonyma. Någon hund ligger helt klart begraven med tanke på det PM som hölls undan offentligheten så omsorgsfullt, så länge. Dessutom är det inte Fälldin som kvinnorna vill hålla ansvarig, utan staten, som inte tog sitt ansvar då när det hela hände. Och vilka bär skulden för det? Vem bär ansvaret för att livslögner förföljer folk? Den enda som tog sitt ansvar då var ju Peter Bratt och kan hända den kvällschef som inte stoppade artikeln den där kvällen 1977.

Förresten. Sverigedemokraterna verkar i det tysta i skuggan av bordellhärvor och Idol 2007 finaler. Kollar man in på deras hemsida (se länk i listan nedan) råder det dock full aktivitet. Just nu intensifierar de kampanjen mot "massinvandring". Kom ihåg det nu till nästa val. Då kommer de ju som vanligt sitta i morgonsofforna och säga att de inte alls är främlingsfientliga.

Frilans eller legosoldat?

Ülkü Holago skrev en tänkvärd krönika om att arbeta som frilans i gårdagen SVD. Hon har själv just lämnat en anställning för att pröva vingarna som F-skattare. Hon tar bekanta till hjälp för att förklara problematiken:

”fasta anställningar hör till historien. Nu är det F-skattsedel som gäller för alla, det är den nya arbetarklassen”

Jag tänker att det bara är halva sanningen. Visst finns det en del unga oetablerade journalister som frilansar. För dem är det alla gånger ett hårt arbetsklimat. Men det finns också en stor deö, framförallt äldre mer erfarna journalister, som frilansar för att det innebär frihet och skattemässiga fördelar.
Jag sökte på ordet frilans på wikipedia fick förklaringen:
Frilans kommer från ordet freelance som var synonymt med legosoldat. Formellt är det journalist eller yrkesman/kvinna som tar/gör uppdragsjobb.
Att titeln kommer från ordet legosoldat säger en hel del. Att journalistförbundet inte vill veta av dem säger kanske ännu mer. Frilansarnas självständighet innebär att de kan göra ett jobb till reapris men den gör också att de kan tacka nej till jobb som de inte känns rätt. Ja, frilansarnas självständiga pennor sprider skräck bland journalisterna som har inrättat sig i leden.

Förresten: vem värnar om religionsfriheten för de barn som går i religiösa friskolor? Den frågan grubblar man på en stund efter att ha läst Nadja Hatems artikel i senaste numret av PM (lärarförbundets tidning).

Alliansen på Eriksgata

I morgon ska Alliansens partiledare och de journalister som vill åka buss runt i Stockholm. Tillsammans ska de besöka företag i Stockholm. Resan är arrangerad av alliansen och två företag står på programmet. På förmiddagen är de på Strängbetong, en byggarbetsplats i Liljeholmen. På eftermiddagen besöker de företaget ClimateWell i Hägersten.
Jag kommer att tänka på en intervju med Thomas Bodström som jag läste i DN nyligen. Bodström som numera extraknäcker som advokat berättar hur befriande det är att komma ut på häkten och se hur det ser ut "på riktigt". Som justitieminister var det nämligen alltid en finputsad fasad som visades upp när han var på besök på fängelser ute i landet.
Ja, det är nog ingen vild gissning att Alliansens besök på företagen kommer att bli en uppvisning i hur lyckad regeringens politik har varit. Nystrukna skjortor och städade fikarum. Inrepeterade hälsningsfraser och finslipade argument. Tråkigt kan man tycka. Sorgligast av allt är nog ändå att bussen kommer att vara full av journalister som ska bevaka spektaklet.

Förretsen: är det inte fint att de beöker "ClimateWell".

Tystnad tagning - statsministern spelar teater

På ledarsidan i DN idag skriver Mats Wiklund att Fredrik Reinfeldt "talar lågmält och gör sig osynlig för medierna." Som Reinfeldts motsats beskrivs Carl Bilt. På 90-talet när Moderaterna hade makten, då visste man vad partiet och statsministern ville.
Mats Wiklund tar som exempel en middag han var bjuden på av den dåvarande statsministern. Han beskriver hur Bilt efter middagen är:

på väg att slå sig ned vid datorn. "Dags att börja jobba", lyder den fryntliga kommentaren.

Välregiserat är min spontana reaktion. Att Bilt bjuder journalister på middag och presenterar sin politik är väl ok. Att rakt av Bilt teaterprestation i rollen som den flitiga arbets-minister-myran är något annat.

Förresten: även om Reinfeldt ska ha heder för att han är med familjen på kvällarna istället för att käka med svenska journalistkåren, är jag inte imponerad av hans inställning till media. Många journalister (inte bara studenter) säger att den nya regeringen inte låter sig intervjuas. Det är dåligt för demokratin.

Gerdin stämplar ut... eller kastar in

Aftonbladets chefredaktör lämnar tidningen efter 38 år. Tidningen är såklart själv först med nyheten på nätet. Han har tagit beslutet själv får vi veta men någon anledningen till varför han går kommer inte fram.
På Helle Kleins blogg kan man också läsa nyheten. Hon snackade med Gerdin i går kväll innan det var offentligt. Läser man mellan raderna verkar det som att det är

åldern som får den 63 år gamla chefredaktören att stämlpa ut.
Gerdin har gjort mycket bra under sin tid på Aftonbladet. Som exempel nämns det rosa sportbladet, men hur mycket bra någon än har gjort så är mediakoncerner inte kända för att vara nostalgiska. Att tidningen nyligen sa upp personal från papperstidningen tyder på att Schibstedt dras med problem. Att Gerdin kastar in handduken är inte så konstigt.

Förresten: det är ju en imponerande karl. Jag missunnar honom inte pensionen!

Röd revolt

Nu är dom arga. Nu får det vara nog. Boende vid Odenplan och Hornstull sätter ner foten och hänger upp röda flaggor från sina fönster och balkonger. För att visa sitt stöd för munkarna i Burma trodde jag först i min enfald. Sen läser jag på nätet, att det är gallerior dom är emot.
Jaha, ok, det är som almstriden. Dom är emot att man bygger bort parker och grönområden. Men sen slår det mig att det ju inte finns grönområden där gallerian är planerad. Bara betong och asfalt. Så vad är det då protestanterna är emot? På facebook (var annars) finns gruppen "Bevara knivsöder! – Stoppa galleribygget i Hornstull. Deras beskrivning av gruppen erbjuder rätt rolig läsning. Det gruppens medlemmar vänder sig emot är att gallerian kommer att förstöra den speciella stämning som alla butiken och restauranger skapar i Hornstull. Dom skriver bland annat att:

Det finns väldigt få områden i Stockholm som fortfarande är värda att bevara, och Hornstull är ett av dessa. Vi kan inte bara se på hur Hornstulls sönderfall inleds.

I Hornstull finns ett antal videobutiker. En av dom är inte bara en videobutik, utan också en hundaffär. Kunden kan hyra sin film, och passa på att köpa hundmat. När jag bodde i Hornstull var jag inne i affären EN gång. Efter att hungriga hundar var när att slita sönder min ICA-kasse för att komma åt min grillade kyckling, bestämde jag mig för att aldrig mer gå dit. Jag håller med Bevara Knivsöder-gruppen. Gallerior är fula och kostar mer än de smakar. Men speciella affärer vet det tusan om jag ger så mycket för.

Förresten: hörde en man som var emot galleriabygget vid Odenplan. Han påstod att Odenplan skulle vara en grop i sju år innan allt var klart. Inte konstigt att de boende i oroliga – svårsålt har just fått en helt ny innebörd.

Kraftsamling för mönsterarbetsplatser

Nu gör sossarna och kommunal gemensam sak. De ska göra kommuner och landsting till mönsterarbetsplatser. Det handlar framför allt om rätt till heltid men också en del mer eller mindre flummiga grejer som att:

Skapa friska arbetsplatser genom ett tydligt ledarskap, resurser och bra jobb med hög kvalitet.

Det är säkert ett bra initiativ det där. Sikta mot stjärnorna så hamnar ni i trädtopparna! Det lustiga är att Sahlin säger att förslag ska läggas fram oavsett om sossarna är i majoritet eller opposition.
För det första krävs det ju en lagändring om rätten till heltid ska införas (och Sossarna var i opposition i riksdagen senast jag hörde). Så det blir nog svårt hur det än förhåller sig med mandatfördelningen runt om i landet.
För det andra, i de kommuner och landsting som sossarna är i majoritet borde väl de offentliga arbetsplatserna redan vara mönsterarbetsplatser. Och om så inte är fallet, varför är det inte så?

Förrsten: jag har väntat hela dagen på att Fredrik ska bemöta Monas påhopp, men på moderaternas hemsida kan man bara läsa om Carl Bildts vedermödor over there.

Sahlin biter nya moderater

Man biter inte den väljare som föder än heter det ju. Men Mona är snubblande nära idag på DN debatt. Hennes poäng är att Fredrik har fört svenska folket bakom ryggen. Hon säger det inte rakt ut men det är svårt att tolka henne på något annat sätt än att hon tycker att de som röstade på Fredrik förra hösten borde ha vetat bättre. Det känns som det hon egentligen vill säga är: trodde ni verkligen på honom?
Visst, det kanske är svårt för väljaren att förutspå vad som händer i praktiken om regeringen slopar fastighetsskatten och bantar A-kassan. Men det är inte samma sak som att säga att Alliansen inte sa att det var vad som skulle ske om de vann valet. När Mona kallar Fredrik falsk dumförklarar hon i ett slag alla som trodde att Sverige skulle bli ett trevligare ställe om man bara satte åt de arbetslösa. Det vill säga en stor del de nya moderaternas väljare.
Det är ett misstag. Hon kommer inte vinna tillbaka väljare hur många gånger hon än får in ordet "systemskifte" på DN debatt. Det var ju precis det som de ville ha om än ett "systemskifte light".

Förresten: först säger Sahlin att det här är vad som händer varje gång moderaterna får makten. Sen avslutar hon med att säga att Fredriks "svek" är historiskt. Jag tror Sahlin har lite att lära av Alliansens PR-maskin. Skit i 90-talet – det väljarna inte kommer ihåg (typ längre än tre år tillbaka i tiden) har aldrig hänt!

Varför behövs köp inget dagen? - det är ju gratis ändå

Idag kan vi läsa i DN att kläder på HM görs av bomull som plockats av barn. Jaha. Var det någon som trodde att HM sålde fair trade kläder eller? Om inte något var fel i produktionen, hur skulle kläderna då kunna vara så billiga? Ja, för det är faktiskt gratis att köpa en klänning för 149 kronor!
Då kommer "köp inget dagen" som en välkommen väckarklocka. Vi tänker efter innan vi handlar. Vi börjar fundera på om mat räknas eller om det är ok att köpa den här dagen.
– Det är ju faktiskt nödvändigt. Det måste man ju få köpa.
På Götgatan märktes det dock inte att det var köpstopp. Butikerna var överfulla och att döma av antalet händer fulla med kassar var folket inte bara ute för att titta. Min konspiratoriska hjärna börjar mala. För handlarna är det ju en riktigt bra affär att en liten del av konsumenterna inte kastar sig in i affärerna och gör slut på lönen direkt. De flesta lönekonton kommer vara tomma ändå på julafton. "Köp inget dagen" kommer inte förändra ett skvatt, för frågan är inte OM utan NÄR vi bränner de där pengarna.

Förresten: jag köpte en hyacint igår (Jag vet att det inte är en liten sak eftersom det behövs stora mängder koldioxid till växthusen. Och det krävs bekämpningsmedel för att hålla hyacinten fin). Men till mitt försvar ska jag säga att den inte var till mig utan en vän.

The Road To EU:s PR

Det är Margot Wallströms uppgift att se till att medborgarna i EU känner att de kan påverka. Därför blir jag inte förvånad över hennes tilltag att bjuda in folket till "Road To Copenhagen". Meningen är att vi vanliga dödliga ska säga vårt i klimatfrågan inför förhandlingarna, i Köpenhamn 2009. Där ska politiker träffa en ny klimatöverenskommelse som ska ersätta Kyoto-protokollet.
Som Wallström säger kan politikerna inte ensamma fixa klimatfrågan. Det är uppenbart att det inte räddar klimatet ens om alla politiker skulle sluta flyga. Men är det några andra än politikerna som har makten att förändra företags och människors beteenden? Vi har ju valt politikerna för att de ska besluta om lagar och regler. Då kan de väl inte komma dragandes till oss så fort ansvaret känns för tungt?
Eller så är det så enkelt att Wallström vill att vi ska tro att vi kan påverka EU-kolossen. Precis som vi ska tro att valen till EU betyder något. Som om vi skulle kunna påverka något när de vi väljer in i EU-parlamentet knappt har något att säga till om överhuvudtaget. Nej, hon vill säkert väl Wallström, men det blir så fel. Det som hon vill ska vara en klapp på huvudet känns som en örfil!

Förresten: är det någon mer som reagerar på namnet - Road To Copenhagen? Jag kommer att tänka på filmen Road To Guantanamo. Men det kanske är så EU:s väg till Köpenhamn ser ut. I början är vi naivt ovetande men väl framme blir vi fast i USA:s nät...

Kvällstidningarnas själsliga liv

Kvällstidningarnas själ är i fara skriver Lars Adaktusson idag i SvD. Han inleder sin krönika med att beskriva varför kvällstidningarna är så bra. "Fyndiga rubriker, kaxigt tilltal, innehållsmässigt en mix av viktigt och oviktigt, högt och lågt..." Jag håller med men den tar Adaktusson upp fallet med mordhotet mot Filippa Reinfeldt. Hon menar att fall som detta och det med Persbrandt har gjort att kvällstidningarna har förlorat sin själ.
Visst är det fel att kvällspressen far med osanning, men man måste också komma ihåg att det är en följd av den snabba tekniken och samhällets krav på snabba nyheter. Jag tror inte att det är kvällstidningen själ det är fel på för viljan är den samma. Snarare är det kroppen som inte hinner med.


Förresten: undra vad kvällstidningarnas svar till Adaktusson blir. Det är nog inte så många av SvD:s läsare som kommer se det. Samma gamla svenska problemen. Vi står och skriker åt varandra i olika rum och ingen hör vad den andra säger.

Aktuellt gläntar på dörren

Aktuellt har blivit den öppna redaktionen. SVT har öppnat dörren till sina tittare som kan få inblick i vad TV-licens-avgiften egentligen går till. Det fick vi veta i DN i söndags. I går var det premiär för programmets webbsatsning. Det är tydligt vad syftet med satsningen är. Aktuelltchefen, Eva Landahl, förklarar bland annat att: i det ständigt ökande mediebruset väljer tittarna program som de har förtroende för.
Kanske har hon rätt i att tittarnas förtroende ökar om de får följa med bakom kulisserna och se hur journalister resonerar. Men ännu bättre hade det varit om vi fått mer fördjupning för pengarna.
Just nu har vi TV-kurs i skolan. Våga välja vinkel är den största lärdomen. Väljer man vinkel direkt behöver man bara ställa tre frågor framför kameran. Det får vi veta av vår lärare som jobbat på SVT. Det är uppenbart att det är en resursfråga om de glömda perspektiven ska komma fram eller inte. Det öppna aktuellt kunde gett möjlighet att visa fler än en vinkel, men istället blir det reklam för public service. Och lite kul bakom kulisserna scener.

Förresten: först fick vi veta att barnombudsmannen får gå. Nu ska även pensionärernas riddare, tittarombudsmannen, få kicken. För är det någon annan än lomhörda gamlingar som hör av sig till tittarombudsmannen?

Landslag i onåd

Jag erkänner. Jag såg inte matchen. Jag har trots det inte lyckats undgå att Sverige förlorade. DOM gjorde bort sig. DOM spelade asdåligt.
I cafeterian får jag veta att om DOM förlorar mot Lettland, då är DOM inte värda att gå vidare till EM.



(Fast om vi vinner är det klart vi ska spela EM!)
Det måste vara ett skönt sätt att få ut sin frustration. Fotbollsälskaren känner besvikelse och ilska när det går dåligt på plan, men glädje och lycka när det går bra. Som att se en film ungefär, fast det är verklighet - allvar!
Johan Croneman väljer Lagerbäck som hackkyckling i sin krönika i DN idag. Observera, jag påstår inte att Croneman tar ut sin aggression på den offentliga arenan. Men hur som helst får stackars Lagerbäck, som just har förlorat matchen, en rejäl avhyvling av Croneman. "Stackars Lagerbäck" är min första reaktion, men efter att ha läst krönikan tycker jag som vanligt att Croneman har poänger.
Han skriver bland annat:

Varför önskar en sportjournalist en tränare lycka till? Jag menar, vilken tränare det än är. Har de aldrig en enda diskussion på redaktionen om vilket förhållande man skall ha till dem som man är satt att bevaka?

Varför kan inte sportjournalister granska sportens makthavare, det vill säga tränare och sponsorer? Varför ska det alltid daltas? Är det för att alla sportjournalister är misslyckades sportutövare som fortfarande någonstans önskar att Lagerbäck ska lyfta luren och ringa och fråga hur formen är? För inte kan man väl vara oförskämd mot tränaren om han skulle ringa och be om ett inhopp mot Lettland på onsdag?

Förresten: jag fick samma känsla när jag jobbade på landsortstidning i somras. Arrangörer visste att den enda tidningen på orten alltid dök upp. Därför såg de inte publiciteten som den gratisreklam det faktiskt många gånger är.

Facket hotar med massuppsägningar

Vårdfacket i Finland har varslat om massuppsägningar av sina medlemmar. Det rapporterar TT idag (kolla till exempel BLT). Massuppsägning - hur funkar det egentligen? Jo, alla säger upp sig på samma gång och sen börjar de inte jobba igen förens alla är tillbaka på sina gamla jobb. Såhär beskriver TT det hela:

Facket utgår från att medlemmarna återvänder till arbetet först när alla återfår sina gamla arbetsplatser. Därigenom vill man garantera att alla återanställs och får tillbaka sina gamla arbetsuppgifter.

So far so good. Men börjar det inte löpa nya anställningsperioder så att alla får samma anställningsdag efter massuppsägningen? I Sverige skulle det få stora konsekvenser för reglerna om turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist, eftersom våra regler bygger på principen sist in först ut. Vet inte hur det ser ut i Finland, men jag skulle bli förvånad om anställningstiden inte spelade någon roll alls.
Hur som helst, kostig grej det där med massuppsägningar. Det skulle vara kul att se i Sverige, men hur skulle det funka? Inget vi läste något om på arbetsrätten...

Förresten: DN hade en rubrik idag på nätet som löd: "Hoppas på ny lag om stalking". Denna anglofiering. Jag hoppas att lagen inte kommer heta "lagen om stalking". I så fall kan regeringen lika gärna sätta Ricky Lake på att snabbutreda lagen. SOU:n kan heta That *pip* stalker!

Objektiv historieundervisning

En sån prettorubrik måste locka till läsning. För det finns ju inget som heter objektiv historieundervisning. Den senaste tidens debatt om huruvida politiker ska lägga sig i historieskrivningen och undervisningen sammanfattas av Barbro Hedvall i dagens DN. Och jag kan inte annat än att hålla med. Lägg pengar på att utbilda bra lärare istället.
En objektiv historiaundervisning finns inte eftersom de lärare som undervisar i ämnet, precis som alla människor, har med sig fördomar och åsikter i bagaget. Därför är det välkommet med en debatt om vad som lärs ut om historien. Men när Björklund vill skriva in i läroplanen att barnen ska få lära sig om Sovjets människorättsbrott går han över gränsen. Jag trodde i min enfald att det redan fanns regler som gjorde att politikerna inte kunde styra över detaljer i skolundervisningen. Men tydligen inte.
Nu gäller det historia men ta religions undervisningen som exempel. Barnen lär sig om alla religioner idag men vad händer om till exempel ett antimuslimskt parti kommer till makten. Kan de gå in och bestämma att vi inte ska ha undervsning om Islam? Nej, det är en befogenhet som politikerna inte borde ha. Det är visserligen ett extremt exempel och inte i närheten av det Björklund vill göra. Men diskussionen om hur långt politikerna får gå med sina hjärtfrågor är viktig. Barnen har rätt till en så neutral undervisning som möjligt.

Förresten: Politiker måste sluta producera folkbildande partipropaganda för skattepengar, det är ju det partikassan är till för. Jag låter det vara osagt huruvida Göran Persson var otroligt smart som startade forum för levande historia eller om han bara brann för att sprida kunskapen om nazismens grymheter.

Carl Bildt spelar i allsvenskan

Det blir tydligt att det finns olika politiska ligor i Svensk politik när man läser Carl Bildts blogg "Alla dessa dagar". Idag skriver han:

"Från Arlanda bar det så gott som direkt till riksdagens kammare för att besvara frågor i frågestunden där.

Dock hann jag med att komma förbi UD för att raka mig. Dusch hade hunnits med på flygplatsen i Frankfurt.

Nu var inte frågeintresset för utrikespolitik i riksdagen alltför överväldigande. Men det är viktigt att möjligheten finns. Och jag lärde mig en del om aktuell jordbrukspolitik."

Visst anar man en viss bitterhet. Men med all rätt! Fanns det verkligen inte några frågor till utrikesministern? Nu kanske ni sitter och tänker att de fanns väl inget att fråga om. Men läser man lite mer av bloggen får man veta att Carl Bildt just är hemkommen från ett möte med utrikesminister Condoleezza Rice i Washington. Är det ingen riksdagsledamot som är intresserad av Sveriges relation med världens enda supermakt?

Förrsten: pressen är inte mycket bättre. När Aftonbladet leker Petter och varjen med säpo då smälls det upp på som bara den. Att Carl Bildt har uppvaktat USAs utrikesminister får vi läsa i bloggosfären.

De 7 små abortmotstådarna

Äntligen får utländska kvinnor göra abort i Sverige. Det blev ingen fajt i riksdagen enligt SvD. Men igår på SvDs Brännpunkt kunde vi läsa att sju kristdemokrater/abortmotståndare inte vill att Sverige tillåter utländska kvinnor att göra abort i Sverige. Deras argument ser ut så här:
•Skyldigheter att ge skriftlig information och stödsamtal blir svår att upprätthålla när många olika nationaliteter kommer hit för abort.
Va? Sen när valde vi att inte införa en lag för att den är svår att upprätthålla. Ska vi ta bort rätten till hemspråk i skolan bara för att det är svårt att hitta hemspråkslärare?
•En fungerande uppföljning med återbesök för kvinnan blir i princip omöjlig.
Va? För det första kan många av kvinnorna gå på återbesök i hemlandet eftersom det bara är själva aborten som är olaglig i ett flertal länder. För det andra kan vi inte tvinga någon, inte ens svenska kvinnor att göra återbesök.
•Belastningen i södra Sverige kan leda till privata, vinstdrivna abortkliniker.
Va? Sen när blev KD emot privatisering av sjukvård? Det går ju bra på andra områden.
•Risken är att andra länders lagstiftning undergrävs när det som är förbjudet där tillåts här.
Va? Det är mycket som är förbjudet i andra länder men tillåtet här. Prostitution till exempel. Ska vi legalisera prostitution av tyska kvinnor bara för att det skulle undergräva förtroendet för tysk lagstiftning om kvinnorna inte hade samma möjlighet att sälja sina kroppar här som i Tyskland?

Förresten: jag förstår om de fem KD gubbarna inte fattar vad det handlar om. Men två KD-kvinnor fanns också bland de sju som uttalade sig på brännpunkt. Var har de empatin? Att tvingas göra illegal abort på en klinik på en bakgata i hamnen i Riga, det borde väl alla kvinnor kunna känna medkänsla inför, eller?

Diabetesdagen - en skön kontrast

Efter menlösa-bullens-dag känns det skönt med en dag som fyller en funktion - diabetesdagen.
Den instiftades av FN i december och idag annordnade SÖS ett jippo för att uppmärksamma oss på barndiabetes.
Två anledningar till att det är välkommet att sjukvården hakar på FN:
1. Diabetes ökar bland barn. Forskarna pratar om en epidemi i västvärlden. Sverige har flest fall efter Finland. Men barndiabetes går att stoppa. Mer information till föräldrar och bättre mat i skolorna skulle minska antalet fall av diabetes bland barn.
2. Diabetes går det ner i åldrarna - ner i dagisåldern. Hur gör ett dagisbarn för att kolla sin blodsockernivå en gång i timmen och själv avgöra sin insulindos? Svaret är att det klarar inte ett dagisbarn. Det krävs resurser. Vi snackar en vuxen extra per diabetesbarn som kan se till att blodsockernivån är ok, så att föräldrarna kan arbeta utan att oroa sig för att deras barn hamnar i insulinkoma.

Förresten: DN hade en artikel idag, inför diabetes dagen. SVD har en i morgon, om problemen med barndiabetes som togs upp idag på SÖS. Intressant det där med nyhetsbevakning, varför ska allt vara "inför". Ska inte nyheter berätta om vad som hänt?

Husrannsakan kan drabba även TV-hus

I förra veckan tog sig farbror polisen in i TV 4 huset och gjorde husrannsakan. Det Gunvald, förlåt polisen, var på jakt efter var ett kvitto, som avslöjade att Pihlblad bjudit Schenström på vin. Öfveråklagaren, van der Kwast, tyckte att det hela luktade muta och det var därför han ringde in Gunvald, förlåt fabror blå.
Men se det gör man inte ostraffat, tredje statsmakten rycker genast ut för att försvara... sig själva.
Peter Wolodarski skriver idag i DN att det är ett farligt prejudikat. Det är ett hot mot anonymitetsskyddet vilket han mycket riktigt poängterar är grundlagsskyddat. Han medger visserligen att mutbrott "låter bestickande" (det är oklart om detta endast är en ordvits).
Men i nästa mening konstaterar han att inget tyder på att det rörde sig om en muta.
Det är väl ingen vild gissning att van der Kwast är bättre skickad att bedöma vad som är en muta än Wolodarski. Om det rör sig om en muta i det här fallet är det inte bara han, Pihlblad, som har mutat som har gjort fel utan även hon, Schenström. Ta emot mutor, eller bestickning, är nämligen också brottsligt. Dessutom tycker jag inte att man kan prata om anonymitet när båda parter har varit på vartenda löp i två veckors tid.
Ska vi inte granska politiker bara för att de nästlar sig in på TV4? Nä, skicka in Gunvald säger jag!

Förresten: är det billigt att använda det gamla slitna ordspråket "som man bäddar får man ligga" i det här sammanhangen? Ja, det är det va? Då tar jag tillbaka det.

Flyget kostar på

Förr i tiden var flyget förknippat med lyx och flärd. Välkomstdrinkar och piffiga värdinnor. Den tiden är förbi. Idag har flyget två fördelar.
För det första går det fort att ta sig från punkt A till punkt B.
För det andra är det billigt, billigt och åter billigt.
Lågprisbolagen har gjort flyget till vardagsmat för alla i västvärlden. Låt mig ge ett exempel. I helgen har jag varit i Berlin. För min tur och retur biljett betalade jag 300 kronor. Ja, inklusive alla skatter och avgifter. Hur långt kommer man med SJ för 300 kronor?
Kostar det (inget) så smakar det. På SVD:s Brännpunkt varnar sex forskare och professorer idag för att flyget kommer göra att utsläppen fördubblas inom 25 år.
Vi har hört det förut.
Sveriges möjlighet att påverka är genom EU heter det. Privatpersoner kan köpa utsläppsrätter, men ingen gör det. Fritidsresor uppger att inte ens 1 % av deras resenärer väljer att köpa utsläppsrätter när de beställer resor.
Varför måste Sverige vänta in resten av EU? Höj flygskatten nu. För svenskarna är flyget särskilt viktigt eftersom Sverige ligger så off, därför borde vi också bidra mer till att förbättra miljön.

Förresten: för er som orkar läsa så här långt kan jag avslöja att jag inte lever som jag lär. Jag borde köpa utsläppsrätter själv, men icke!

Fackpampar i motvind

Tre ledare för några av Sveriges största arbetstagarorganisationer beklagar sig idag på DN debatt. Förtroendet för deras fackförbund sviktar. En av tre säger sig ha liten nytta av facket. Det visar en undersökning som fackpamparna nu vill informera om. Det är väl gott så. Lite självkritik är aldrig fel. Frågan är vad de tre tänker göra åt saken. Om de nu har en debattsida till sitt förfogande kan de väl i alla fall ge sken av att de har en plan för hur förtroendet ska återvinnas, men icke. Det heter bara att de ska:
"agera och förändra, lyssna och förändras. Vi vill visa att vi finns till för unga människor och deras tankar och drömmar om framtiden. Vi vill ha unga människor med i våra diskussioner och verksamheter. Det kommer att stärka vårt uppdrag. Vi vill förändras utifrån deras önskemål."
Zzzzzz. Oj, förlåt men vad vill dom göra egentligen? Får jag föreslå:

1. Ge medlemmarna insyn i fackens ekonomi. Vad går alla pengar till?
2. Marknadsför förbunden. LO-TCO rättsskydd är en viktig och dyr advokatbyrå som finns till för medlemmarna. Hur många fackanslutna vet om att den hjälpen finns?
3. Skilj på politik och uppdraget gentemot medlemmarna. Sålänge LO är samma sak som sossarna kommer medlemmar som inte känner sig bekväma med sosse-stämpeln att lämna facket.

Kanske är det för mycket begärt av organisationerna. Särskilt som TCO, SIF och vårdförbundet inte direkt har inflytande över LO. Men nåt måste göras om Sture Nordh, Mari-Ann Krantz och Anna-Karin Eklund ska ha några förbund att företräda i framtiden.
Hitt på nåt!

Förresten: samma dag som Mona Sahlin valdes till partiledare hade LO och Vanja Lundby-Wedin kallat till manifestation "för kollektivavtalen". Av en händelse dök Mona och Vanja upp på podiet mitt under manifestationen. Det kramades och viftades med blomsterkransar och det hela förvandlades till värsta Mona-Sosse-segertåget. Det är så man förlorar medlemmars förtroende.

När skolkatastrofen är ett faktum

– När vi får samtalet är det redan försent. Då har mödaren oftast redan tagit sitt eget liv.
Det säger polisen som intervjuas i P1-morgon. Eftersom någon massaker inte har skett i Sverige, ännu, grundar han sitt uttalande på internationella studier. Samtidigt menar han att Stockholm, Göteborg och Malmö är bäst rustade att hantera den här typen av dödsskjutningar eftersom de har den nationella insatsstyrkan på plats. Jaha, och vad ska ett gäng killar med pansarglas göra när massmördaren redan har tagit sitt liv, kan jag inte låta bli att undra. Det är uppenbart att polisen inte har någon plan för hur den här typen av attacker mot det öppna samhället ska hanteras.
Innan Tusby-skjutningen kunde vi slå oss för bröstet och säga att: "Det där händer bara i USA." Nu har det meningslösa våldet kommit obehagligt nära den svenska gränsen. Även efter Tusby hörs röster som säger att det beror på Finlands liberala inställning till vapen. Visst, det är lättare att få vapenlicens i Finland. Tyvärr är det inte bara lättillgängliga vapen som gör att en elev avrättar rektorn och andra elever. SVD tar en psykolog till hjälp för att berätta det alla redan vet. Det KAN hända i Sverige.


Förresten: undra om det är så smart att sätta in nationella insatsstyrkan mot en ung människa som uppenbarligen har en skev inställning till våld och vapen?

SL ser dig

SL:s övervakningskameror finns i bussar, tunnelbana och från och med årsskiftet även på alla tunnelbanestationer. Det skrev aftonbladet igår. Den personliga integriteten är i fara kan man tycka. Men har man inget att dölja är det väl ingen att bråka om, eller? Jag tycker frågan är vad SL vill med kamerorna. De säger att de vill öka resenärernas trygghet. Men frågan är hur många brott som verkligen förhindras med hjälp av kameror.
Det är uppenbart att klotter och skadegörelse minskar. Men det räcker inte för att SL ska få tillstånd att sätta upp kameror. Det som Länsstyrelsen bedömer, när de ger SL tillstånd, är om det finns säkerhetsrisker för passagerarna. Jag har läst beslutet som gav SL rätt att sätta upp kameror i bussar på dagtid. (De hade först bara fått tillstånd att filma kvällstid.) För att få rätt att filma med övervakningskameror på dagtid sa SL att ungdomar vistas i bussarna dagtid och att de skär sönder säten och rispar i stolsryggar. Att ungdomar har med sig vassa föremål på bussen var enligt SL en säkerhetsrisk för passagerare, och domstolen höll med. Frågan om hur vanligt det är att högstadieungdomar går till attack med nycklar, och rakblad från träslöjden togs aldrig upp.
Övervakningskameror kan flytta våldsbrotten från SL:s lokaler och transportmedel, men inte förhindra dom. Det som händer är att perronger blir tryggare men mörka gränder blir ännu mörkare. Visst minskar klottret med övervakningskameror, men det är inte för att komma åt killar med sprayflaskor som vi har en lag om kameraövervakning, även om SL önskar att det var så.

Förresten: högstadieungdomar på väg hem från skolan är inte straffmyndiga, satsa pengarna på att jaga verkliga brottslingar istället. Får jag föreslå skattesmitare? Barbro Hedvall sker på DN:s ledarsida idag att svart-jobb och betalning är något som alla sysslar med. Först blev jag arg, sen tänkte jag på folk i min omgivning och kunde inte annat än att bittert hålla med.

Hur regeringen än vänder på fastighetsskatten

Nu har regringen backat om fastighetsskatten. Reavinstskatten ska inte vara 30 % som det tidigare förslaget var, utan 22 %. Den höjs alltså bara med 2 %-enheter jämfört med de regler som gäller idag.
För John Böttiger, som bor i sin villa i Vaxholm, är det en seger. Han har jobbat mot det han tycker är en orättvis fastighetsskatt i flera år i organistationen småhusägare mot boendeskatt. Hade reavinstskatten höjts till 30 % hade han fått betala super-mycket-skatt när han säljer sitt hus trots att han redan har betalat super-mycket-skatt under alla år med rullande fastighetsskatt. Det hade varit orättvist.
När regeringen först sa att de skulle avskaffa fastighetsskatten hette det att "slopandet av skatten ska finansieras inom boendesektorn". Nu sänks alltså reavinstskatten med 8 %-enheter jämfört med det förslaget så låg då. Det är mycket pengar som rinner Anders Borg ur händerna i ett enda slag. Frågan är hur ska dessa penagar plockas tillbaka till fabror staten. Är förslaget fortfarande finansierat inom boendesektorn? Om inte är det mycket annat som får stryka på foten, det där gamla vanliga grejerna - skola, vård och omsorg.

Förresten: idag vill DN:s ledarsida inte att Reinfeldt ska åka till Portugal på toppmöte. Det sa Birgitta Ohlsson för länge sen. Jag håller fortfarande inte med, som jag skrev på bloggen 13 oktober.

Skattefuskarnas biktbås

Det är bara moderater som vågar erkänna att de skattefuskar. Alla skattefuskar men det är bara moderaterna som vågar erkänna. Det skulle kunna bli kontentan efter raden av alla regeringsmedarbetare som kryper till korset med sina skattesmitarböjelser. Men kan det verkligen vara så att alla fuskar med skatten?
Igår skrev jag om varför kvällspressen behövs, här kommer ytterligare ett exempel:
I Expressen idag publiceras en lista över alla riksdagsledamöter. Där redovisas de som har betalat svarta pengar och de som inte gjort det. 10 Experssen-reportrar har jobbat med att ringa runt till alla riksdagsledamöter. Det är inga små resurser som Expressen har lagt på att få svar på vilka av riksdagens ledamöter som är mest benägna att anlita svart arbetskraft. Svaret är inte särskilt chockerande. Vissa har valt att inte svara på enkäten. Merparten är moderater. Det säger trots allt något om menaliteten inom partiet. Som artikelförfattaren, Lars Lindström, själv uttrycker det "ett utebliviet enkätsvar är också ett enkätsvar".

Förresten: Reinfeldt sa i Ekot idag att moderaterna nu ska tala "etik och moral och förtroendemannaskap". Det är tydligen bara om man har en förtroendemannaställning som man behöver betala skatt om man är moderat.

Därför behövs kvällspressen

Det är söndagskväll och Sverige sover. Om några timmar dimper en tunn måndags-morgontidning ner på hallmattan. Jag kollar in på Aftonbladets hemsida och möts av rubriken "Tingsrätt nekar våldtagen flicka advokat".
Visst det är ingen toppnyhet. Det hände i Malmö, säkert inte ens idag och det finns kanske en rimlig förklaring till varför. Ja, det är kanske en storm i ett vattenglas, vad vet jag. Hur det än ligger till med storyn så känner sig flickan kränkt och Aftonbladet riktar strålkastarna mot hennes fall. Jag blir förvånad om inte flickan får en egen advokat efter det här. Kanske leder det till och med till en debatt om resurser till stöd åt utsatta kvinnor.
Vilken morgontidning skulle haka på en sådan här story på en söndagskväll? Kanske blir det en notis, som ingen ser, i tidningen. Men så är det ju inte morgontidningens uppgift blåsa upp till storm i vattenglas heller. Allt jag säger är att det behövs och att kvällspressen behövs.

Föresten: Fredrik Federley har bytt från Metroblogg till Blogger. Välkommen till klubben!

Maktlöshet ett i-landsproblem?

Eftersom det är en kristen helgdag tvingas man läsa gårdagenstidningar för att få sig lite trycksvärtsnyheter till livs. Två intressanta krönikor hittar jag när jag närmare studerar vad jag bläddrade förbi igår. Den ena är Katrine Kielos i Fokus och den andra är Göran Greiders i DN (kulturdelen). Två sossar. Den ena nyligen utsedd till årets mediarookie och den andra har snart varit ledarskribent för Dala demokraten i ett decennium. Båda tar upp ämnet maktlöshet. Jag kan inte låta bli att undra när alla blev så maktkåta. När gick vi från att kräva mat på bordet till att vilja ha makt?
Kielos börjar i den politiska teorin och förklarar att makten har tre ansikten sen landar hon i att beskriva maktlöshet som "att leva i bitter självförebråelse för allt som kunde varit men som aldrig blev". Göran Greider beskriver maktlösheten med hjälp av härdarmästare Leif Andersson som sliter ut sig med hårt jobb. Varesig Kielos eller Greider lyckas sätta fingret på vad maktlöshet är. Har man läst Lindeborgs bok om hennes pappa härdarmästaren, anar man vad Greider menar.
När, tänker jag, blev det så himla viktigt att inte vara maktlös? Vem i början av 1900-talet gick omkring och tänkte: vänta nu, känner jag mig inte lite maktlös? Fast det var lättare då. Makten fanns hos de med pengar. Politiken var ett vapen i kampen om pengar det vill säga löner och bröd. Nu är vi bara "maktlösa" - ett farligt ord.
Maktlöshet kan på engelska översättas till impotens. Impotent eller oförmögen är man därför att det inte finns förutsättningar att leva det liv man vill. Förutsättningar till:

vård - när bara de med pengar får hjälp på sjukhuset.
utbildning - när det är för dyrt med högskolestudier.
bostad - när kommunala bostadsbolag säljs ut och hyresregleringen avskaffas.

Vi är inte där ännu, men på god väg. Om vi bara kunde sluta tala om maktlöshet och sätta fingret på vad det egentligen handlar om.

Förresten: Katrine Kielos är det coolaste som gått i ett par skor på länge. Glöm inte var ni hörde det först! Tyvärr var det inte på min blogg men journalisten hade en bra intervju senast.

Människosmugglare eller livräddare?

Idag dömde Södertörns tingsrätt ett gänge människosmugglare kan man läsa i på SVD:s hemsida. Brottet är att de fört ut människor ur krigets Irak och tjänat pengar på det. Polisen Ulla Alhbäck som har utrett fallet säger till TT att "Smugglarna bryr sig inte alls om människorna." Jag är inte insatt i fallet men jag kan inte låta bli att undra hur Ulla Ahlbäck så säkert kan slå fast att dom inte bryr sig. Vad är det som säger att rödakorset hjälper människor för att de bryr sig medan smugglare inte gör det?
Någon som på allvar har försökt sätta sig in i en människosmugglares tankar är Nadja Hatem. I septembernumret av Arena publicerades hennes artikel Reseledarna. Läs den om du vill ha en annan blid än medias svart-vita, den som säger att människosmugglarna är the bad guys, men aldrig att dom är livräddare.

Förresten: om inte ansökningsproven till journalisthögskolan var anpassade efter medelklass-Svensson-barn som jag så kanske de bortglömde perspektiven hade lyfts fram lite oftare.

Journalister hycklar

I journalisternas facktidning Journalisten har användandet av presslegget undersöks. Det visar sig att misstänkt många gratis-journalist-besök har gjorts på museer och nöjesparker. Ett exempel är Nationalmuseum där 843 personer har tagit sig in gratis med hjälp av presslegget hittills i år. Det har knappast skrivits lika många artiklar om konsten på Nationalmuseum. Om det vore så att vem som helst kunde få ett presslegg hade det varit en sak. Men inte ens vi studenter får ett riktigt presslegg. På våra studentlegg står det STUDENT med feta röda bokstäver. De som får de riktiga pressleggen är verksamma journalister.
Det finns två stora problem med att journalister utnyttjar systemen. För det första blir vi mindre trovärdiga när vi själva granskar makten. För det andra finns det ingen som synar journalisterna i sömmarna förutom vi själva. Det är därför extra förödande när det upptäcks att journalister fuskar, eftersom sannolikheten är stor att det fusk som tas fram i offentligheten bara är en bråkdel av det som faktiskt förekommer. Med det inte sagt att fusket ska sopas under mattan, tvärtom. Det är strålande att journalisten gräver fram skiten så att den kan rensas ut!
Man kan tro att det är en självklarhet för en journaliststudent att betala TV-avgiften. Tyvärr är det oroväckande många som börjar flacka med blicken när den kommer på tal. Det som är mest skrattretande är att de sen söker praktik på public service företagen. Självklart förväntar de sig att de ska få praktiklön enligt journalistavtalet.

Förresten: när jag jobbade på a-kassan och krävde tillbaka pengar från medlemmar som hade fått för mycket ersättning var vi tvungna att kartlägga exakt hur fattiga de var. Ofta levde de på grundersättningen, det vill säga 4 000 i månaden efter skatt. När de skickade in räkningar för att styrka sina utgifter var en av fakturorna ofta den till Radiotjänst i Kiruna. För alla betalar ju TV-avgiften, eller hur?

The Reinfeldts = en dynasti?

Det har varit många dynastier på tapeten den sista tiden. Låt mig ge några exempel:

1. The Clintons är som bekant på frammars i den amerikanska politiken nu när Hillary ser ut att kandidera till presidentposten för demokraterna. I god morgon världen i P1 i söndags togs fenomenet upp och The Clintons jämfördes med ett varumärke, vilket som helst.
2. I dagens DN kan man på ledarsidan läsa att Christina Kirchner, som blir Argentinas nya president efter sin man, kan jämföras med Hillary Clinton. Också det ett land med en dynastitradition i Eva Peron.
3. I svensk politik har vi vår egen dynasti med The Reinfeldt. Även om Filippa inte tagit över efter sin man ännu är hon ett gångbart varumärke.

I senaste numret av Fokus porträtteras Filippa Reinfeldt träffsäkert. På frågan om hon kan tänka sig att ta över statsministerposten efter sin man svarar hon att han aldrig har haft ambitionen att slå sig in i riksdagsdebatten. Skämtsamt lägger hon till att hon inte heller tror att posten är ledig.
Några dynastier likt USA:s stamtavlor med fullblodspolitiker lär vi inte få uppleva i Sverige. Det kan vi tacka vårt politiska system för. Att statsministern kan sitta lika länge är en sak men det vägs upp av att regeringsmakten innehas av ett parti och inte en person. Fast det hindrar förstås inte att paret Reinfeltd redan är ett varumärke. Det är bara att fråga vilken damtidningsredaktör som helst. Filippa säljer!

Förresten: det är ju ingen som behöver sörja att vi inte har några dynastier. Vi har ju The Bernadottes. Det räcker!