The Reinfeldts = en dynasti?

Det har varit många dynastier på tapeten den sista tiden. Låt mig ge några exempel:

1. The Clintons är som bekant på frammars i den amerikanska politiken nu när Hillary ser ut att kandidera till presidentposten för demokraterna. I god morgon världen i P1 i söndags togs fenomenet upp och The Clintons jämfördes med ett varumärke, vilket som helst.
2. I dagens DN kan man på ledarsidan läsa att Christina Kirchner, som blir Argentinas nya president efter sin man, kan jämföras med Hillary Clinton. Också det ett land med en dynastitradition i Eva Peron.
3. I svensk politik har vi vår egen dynasti med The Reinfeldt. Även om Filippa inte tagit över efter sin man ännu är hon ett gångbart varumärke.

I senaste numret av Fokus porträtteras Filippa Reinfeldt träffsäkert. På frågan om hon kan tänka sig att ta över statsministerposten efter sin man svarar hon att han aldrig har haft ambitionen att slå sig in i riksdagsdebatten. Skämtsamt lägger hon till att hon inte heller tror att posten är ledig.
Några dynastier likt USA:s stamtavlor med fullblodspolitiker lär vi inte få uppleva i Sverige. Det kan vi tacka vårt politiska system för. Att statsministern kan sitta lika länge är en sak men det vägs upp av att regeringsmakten innehas av ett parti och inte en person. Fast det hindrar förstås inte att paret Reinfeltd redan är ett varumärke. Det är bara att fråga vilken damtidningsredaktör som helst. Filippa säljer!

Förresten: det är ju ingen som behöver sörja att vi inte har några dynastier. Vi har ju The Bernadottes. Det räcker!